Jaget kontra Egot
av Åsa Wohlin
Jag-Ego-relationer beskrivna och tolkade efter en allmän grundmodell av naturens krafter.
Denna bok har tillkommit under en tid av 30 år och
bygger till största delen på erfarenhet.
Grunden är en enkel 5-dimensionell modell av verkligheten
som föddes så att säga i korsningen mellan
psykologi och fysiken på den tiden. (Det tycks mig
som om modellen har många beröringspunkter med
senare årtiondens fysiska teorier.)
Psykologins enkla grunder
kopplas därför till
vad man kan se som gemensamma
drag i naturvetenskapernas -
och olika filosofiers - beskrivningar
av världen.
Tolkningarna utgår från Jaget och Egot som motsatta
krafter eller riktningar ur helheten människa - omvärld
och analyserar följderna för Jag-Ego-relationer
i närmiljö och samhälle.
Förväxlingen mellan Jaget och Egot tycks vara ganska
utbredd, främst bland psykologer av facket. Och hur
uppkommer Egot? Därom har de lärde tvistat.
Förvirringen är också stor om vilken syn
på människan som skulle utgöra grund för
åsikter om samhället.
Boken har därmed också blivit en bok om jämlikhetens
och ojämlikhetens principer - och om gott och ont, och
vad som ger grunden för dessa begrepp.
I bokens senare del tas bland annat upp några av alla
de dubbeltydigheter i psykologiserande vardagsspråk
som gör att sådant psykologiserande blir ganska
svåruthärdligt. Vad menar man med självkänsla
till exempel ? Det är två motsatta saker för
Jaget respektive Egot. Liksom styrka-svaghet, frihet, ansvar,
etc
Boken innehåller inte mycket av referenser eller "lärdom".
Den vänder sig till människor som har behov av
att djupare förstå sina med-/motmänniskor
och är illustrerad med många enkla teckningar
som förklaringar till texten.
Vad jag velat: vidareförmedla vad som hjälpt mig
att själv begripa.
Läs innehållsförteckning
|
